livsval

När jag lade mig igår så kollade jag brösten, det var inte första gången och inte sista. Både mormor och mamma hade bröstcancer så jag har en ökad risk att få det. Jag har varit och punkterat ca 10 cystor som visat sig vara ofarliga, först gången jag hittade en cysta, 9 år sedan, så blev jag livrädd. Tänk vilken film man kan spela upp i sitt huvud under en kort period, den värsta film man kan tänka sig hade jag gående i huvudet. Kvällen innan jag skulle gå och punktera cystan så gick jag ut och festade, jag vågade inte sitta hemma och bara tänka. Ohyggligt bakfull kom jag till punktionsenheten och dom var alldeles fantastiska, professionella och snälla gjorde dom sitt jobb. Det var några jobbiga dagar innan jag fick besked om att det var en "snäll" cysta. Jag har sedan gått igenom detta ett flertal gånger och nu är det ingen stor grej, jag har kommit dithän när jag har valt att ta det för vad det visar sig att vara.  Det är ju faktiskt så att jag har ett val i alla givna situationer.
I livet så har vi bara 2 måsten, vi måste dö och vi måste välja!!! Om det nu skulle visa sig att jag har bröstcancer så får jag återigen göra ett val, hur jag vill hantera det.

Jag tycker att det är en spännande och utmanande tanke, att vi bara har 2 måsten i livet