livsval

Tänk att PMS ( ja ni ver dom där dagarna före mens när livet är upp och ner) tar så mycket kraft. Personligen så blir jag deppig och sur. Kort stubin som inte tål någonting. I vanliga fall så är jag väldigt tålmodig och surar i stort sett aldrig, jag har inte förstått poängen med att sura det vinner ju varken jag eller någon annan på. Men viss tid i månaden så blir jag som Dr jekyl och mr hyde totalt personlighetsförändrad, superjobbigt eftersom jaginte känner igen mig själv så jag kan bara tänka mig hur dom runt omkring mig tänker. Är ju så sakteliga på väg mot klimakteriet så jag hoppas verkligen att  jag slipper dessa personlighetsförändringar.

Thillevipp.....Erika