Mandela
Är en person som jag vill sitta ner med och ha en pratstund, han måste väl ändå vara den mest förlåtande människan i världen. Tänk att få ta del av hans tankar om hur han i sitt hjärta kan förlåta alla som gjort honom ont, det vore väl ändå en kunskap som vi alla borde ta till oss av.
20 år sedan han blev frigiven, egentligen en väldigt kort tid men tänk så mycket han hann uträtta på den korta tiden och detta förmodligen mycket på grund av att han inte ödade tid på att vara bitter och såg tillbaks i tiden utan han tittade framåt och såg möjligheterna.
Tjillevipp......Erika
Det kallas hedersmord.
Det går inte ens att föreställa sig hur den 16 åriga flicka som begravdes levande med händerna bundna bakom ryggen kände eller vad hon tänkte minuterna innan det hände. Obduktionen visade jord i lungor och magsäck vilket betyder att hon levde och kämpade ett bra tag efter det att hon sattes i gropen som sedan täcktes med jord.
Jag tycker inte att vi skall kalla detta hedersmord för det finns absolut ingen heder i att förskjuta, misshandla, förfölja eller mörda för att en människa kanske pratar med fel person eller ej slår ner blicken. Tänk att detta sker i vår tid år 2010 i denna upplysta tid när tekniken står som spön i backen och utvecklingen stormar framåt.
Jag mår fysiskt illa i hela kroppen när jag tänker på vad denna flicka måste ha genomgått det finns inte ord nog att beskriva vad jag tänker om hennes familj som bär ansvaret.
Alla borde vi ha samma rättigheter och skyldigheter samma möjligheter att leva ett liv utifrån våra egna värderingar och inte på grund av vad någon närstående tycker är rätt eller fel.
Utbildning är nyckeln tror jag men hur i all världen skall vi nå ut i världens alla hörn?
Tjillevipp.............Erika
Somnat stilla.
Nu har svärfar fått somna in, still i morse så dog han med sin sondotter sittandes bredvid. Finns inte så mycket att säga egentligen.
Jag är så glad att Roger hann komma fram och att han är där nu, både för sin egen skull men också för resten av hans familj, hans syster, mamma och hans barn behöver honom där nu så han är på rätt plats.
Jag hoppas att dom alla pratar om Peter om saker dom minns och saker som var både bra och dåliga. Det är viktigt med avslut för dom som är kvar viktigt att få prata av sig m dom saker som man kanske inte hann säga till Peter.
Jag hoppas också att dom gråter att dom vågar gråta inför varandra för det är ju inte alla av oss som tycker att man kan gråta framför andra. Många av oss har uppfostrats med synen från föräldrarna att man inte skall gråta. - Var stark, gråt inte är väl en mening som många har hört. För mig är det tvärt om,var stark, gråt! Att gråta är att vara "modig" att visa känslor som ju faktiskt är något som vi alla bär på.
Vila i frid Peter, nu får du träffa min mamma och pappa och jag är övertygad om att dom båda kommer att älska dig, pappa för att du är så lik honom till ditt sätt att vara och mamma för att du var en sådan gentleman.
Tack för att jag fick lära känna dig och för att du tog mig till ditt hjärta, du var en otroligt god människa.
Tjillevipp............Erika
Dagarna går.
Snön vräker ner och lägger ett vackert mjukt vitt täcke över allt. Personligen så njuter jag eftersom det faktiskt är vinter fortfarande och jag ser hellre massor av snö än massor av regn. Tankarna bakas in i en mjukt täcke av snö och inget känns riktigt svårt eller trist.
Svärfar finns fortfarande i livet men han tynar så sakteliga bort, hoppas verkligen att han inte har ont att dom vågar ge honom smärtlindring. Vi har alla rätt att få dö med dödskvalitet så långt det bara är möjligt.
Jag hoppas att min älskade make klarar av att inte vara i samma land som sin pappa när han väl dör, det är ju de saker som vi inte kan ändra som riskerar att plåga oss senare men vi måste alla få fatta våra egna beslut och förhoppningsvis så är det väl genomtänkta beslut.
Tjillevipp...........Erika
Att vänta på döden.
Livet ger oss många märkliga upplevelser dom flesta är väldigt bra och positiva alla ger oss kunskaper för livet. Jag har varit i England några dagar, min svärfar ligger för döden så Roger har varit här längre och jag kom i torsdags. Svärfar har pankreas cancer och det är inte en cancerform som är så lättbehandlad speciellt inte hos gamla människor.
Peter har ynnesten att få vara hemma, sjukvården fungerar bra med hjälp som kommer 3 ggr per dag(började idag) och frivilligorganisationer som kan komma och sitta både dag och natt om det behövs. Rogers syster har tagit det största ansvaret eftersom hon bor här och nära föräldrarna men Roger har varit över en hel del, 2 veckor. Men det tar på krafterna att se en älskad människa tyna bort och inte veta vad som händer och när det tar slut. Vi skall åka hem idag och det är svårt för Roger att säga hej och åka med vetskapen att det nog är sista gången han ser sin pappa. Det är svårt att ha ett liv som kräver engagemang och inte ger utrymme för att vara där man kanske mest av allt vill vara.
Tänk så viktigt det är att prata med varandra medan vi har chansen, inte lämna saker outforskade eller osagda men tänk så svårt det är att komma ihåg att göra det när allt är som det skall och alla är friska.
Rent generellt så måste vi nog bli bättre på att se varandra för vad vi är och låta oss vara olika inte jämföra oss utan bara vara dom vi är. Vi måste också komma ihåg att säga till varandra att vi älskar dom, tycker om dom, ursäktar dom eller hoppas att dom förlåter oss om det behövs.
Blev ett litet konstigt inlägg men så kan det vara ibland.
Tjillevipp....................Erika
