Svar på punktionen.

DEt var ingenting, det känns så fantastiskt skönt. Jag går och bygger upp någon sorts försvar för reaktion om det skulle vara ett negativt svar så det känns så skönt när dr ringer och säger att det var OK, känns som mental punka.
Tjillevipp.....................Erika

Naturen drunknar.

Helt otroligt hur mycket vatten det forsar fram i naturen. För det första så är det så skönt att kunna kliva rakt ut i skogen igen, visst finns det lite för djup snö på sina ställen men det får man ta, det går ju att tömma stövlarna.
Vår damm på landet svämmar över alla breddar och vi försöker avleda vatten med slangar ner i diket, problemet är att salamander ödlor fastnar i slangen och det är ju inte bra. Har nu satt en av de beteslådor som vi har i kräftburarna framför så att ingen salamander skall komma till skada.
Sitter nu i gröna stolen med Lily i mitt knä. Detta är enda stället som hon får sitta i knäet och hon  har stenkoll, så fort jag sätter mig kommer hon. Dexter ligger och sover på golvet, han snarkar, och Roger sitter i stolen bredvid mig och läser.
Underbar start på söndagen.
Tjilevipp..............Erika

Kloka ord

Vill dela med mig av följande. Kan tyvärr inte hänvisa till vem dom kommer ifrån men jag fick dom när jag lyssnade på en låt med Linda Pettersson.
Now never ends and now has never been!
When there is no way out there is always a way through!
Kan man sitta och "smaka" på ett tag.
Tjillevipp.............Erika

Motsatser förgyller livet

Det är med glädje jag kan konstatera att jag är lite av en kameleont och det är en skön känsla.
Jag älskar att klä mig snyggt, snygga högklackade stövlar, snygg kjol och en snygg make-up som grädde på moset. Sen känns det alldeles jättehärligt att gå ut i världen. Låter kanske lite korkat men jag njuter av att få klä upp mig ibland.
Å andra sidan så älskar jag att få klä på mig "skogskläderna" och gå en sväng och insupa naturen. Titta på djurspår, lyssna på djurlivet känna doften av skog och bara vara. Båda dessa "skepnader" av mig trivs ihop alldeles otroligt mycket och det känns kanon.
Det här är mina skor jag undrar vem som är ansvarig för detta spår.
Våren är absolut här och det är alldeles underbart. På något vis så känner jag mig som inbäddad i bomull och varm och go i magen. Hjärnan är lite så där lagom inte med och det känns helt OK, hjärnan och magen går mest omkring och ler.
Jag var och punkterade en ny knöl i bröstet igår och jag orkar faktiskt inte vara så bekymrad över det heller, kan ju ändå inte påverka svaret. Så det fr bli det de blir. Jag tror på ett positivt besked.
Tjillevipp................Erika

Skäms på mig.

Nu har det gått på tok för många dagar sedan jag skrev här. Började ju en kurs i förra veckan, en kurs om medling enligt non violent communication modellen och det var början på något som jag tror blir en fantastisk resa. Otroligt lärorikt och en resa in i mig själv också. I lördags när jag kom hem så var jag tvungen att säga till familjen att inte säga något dumt för då skulle jag börja gråta. Torsdag till söndag insöp jag kunskap så jag var helt slut varje kväll.
Idag har jag varit och stuckit i en knöl i bröstet igen, hmmmm, tycker nog att det kan räcka nu. Väntar med spänning på svar.
Sitter nu på landet och har precis varit ute med Roger och hundarna. Tranorna och gässen har kommit åter så våren är i sanningen här.
Jag återkommer i morgon.
Tjillevipp.........Erika

Tomt i huvudet men ändå överfullt.

Har precis kommit hem från kurs, kl är 22:00 och jag är slut men på ett härligt sätt.
Började en ny kurs idag en kurs som håller på fram till November med 4 st 4 dagars träffar och arbete i mindre lokala grupper dessemellan.
Beskrivning av kursen:
Det här är en utbildning för dig som vill fördjupa dina kunskaper i NVC för att agera tredje part. Den passar dig som vill medla i familjer, på skolor och på arbetsplatser. Eller kanske helt enkelt mellan grannar och andra som behöver hjälp att hitta en kontakt där samarbete blir möjligt.
Otroligt spännande att få ta del av ett förhållningssätt som baserar sig på att vi kommunicerar utifrån känslor och behov, utan värderingar och tolkningar av vad andra säger.  Idag har vi provat på att utifrån en mening, tex Du är så egoistisk du bryr dig bara om dig själv, har vi i medlarrollen försökt hitta känslan och behovet som meningen egentligen ger uttryck för. Tex känsla= ilska, behov = respekt. Genom att sätta ord på vad som egentligen sägs så kan det vara lättare att ta emot budskapet.
Krångligt att förklara men ett bra sätt att tänka/prata.
Återkommer mer i ämnet.
Nu skall jag vila mitt överhettade huvud på kudden.
Tjillevipp..................Erika

19 år ung

det är vad min dotter blir idag. Grattis älskade Emelie. Konstigt att jag har en så stor dotter, jag känner mig faktiskt inte som om jag skulle kunna ha en så "gammal" dotter. Undrar ibland vad det beror på att jag inte riktigt hänger med mentalt i årens framskridande. Ibland kan jag tänka för mig själv att det är något fel på mig som inte sitter still och låter sanningen komma i kapp men i nästa andetag så tänker jag vad är sanningen? Är det vad som står i personbeviset eller är det hur jag faktiskt känner mig?? Jag tror på att det är hur jag faktiskt känner mig och att det faktiskt bara är jag själv som har ansvar för hur jag faktiskt känner mig och då får jag ju baske mig se till att jag känner mig bra!
Så trots förkylning och en liten humörsnedgång just i dagarna så känner jag mig bra och njuter av att vara.
Ett fyrfaldigt leve för Emelie.....hipp hipp  HURRA  HURRA  HURRA    HURRA!
TJillevipp..............Erika

Som ett brev på posten

kom förkylningen. Mamma hade så rätt, i detta oxå, man skall inte låta sig luras av vårsolen och låta plaggen falla! Jag gjorde just det i helgen, satt och njöt av värmande solstråler och skottade altan i för lite kläder. Efterklokhet botar ingen förkylning det är en sak som är säker.

Hur som haver så är det bara att ha en extra packe pappersnäsdukar i handväskan och bita ihop. Sitter på Bromma nu, skall flyga till Göteborg för möte. Mamma skulle ha sagt åt mig att stanna hemma och hon har ju rätt i det också men eftersom jag tror att jag är oumbärlig ;-), så åker jag ändå. Korkat, jag vet, men så blir det.

Tjillevipp..............Erika


Städa.

Sitter i "Mörkstugan", huset på landet, söndag morgon ägg och bacon har avnjutits, kaffet är uppdrucket och den gröna stolen är så skön att sitta i.
Kan bli sittande på tok för länge men idag så skall jag försöka vara duktig och ta mig i kragen. Skall städa och fix så att huset är redo för oss nästa gång vi kommer. Förhoppningsvis så hinner vi ner till havet innan det är dags att åka hem. Havet är så annorlunda när det är fruset. Konstig känsla att sitta och titta ut över det och inte höra vågornas ljud, allt är bara tyst. Dom stora fartygen som går i isrännan hörs inte heller.
Som alltid så är det en fröjd och vila för själen att sitta vid havet.
Det är en överhängande "fara" för vår nu och det är en underbar känsla. Men snön måste bort på vissa ställen annars kommer ju tyngden eller smältvattnet orsaka problem så ja skottade vår altan ren. Det var superbra träning för hela kroppen, jättejobbigt. Djup snö och is som rasat från taket, men gissa om jag var nöjd när det var klart. Så här såg det ut på slutet, bara resten kvar!
Tjillevipp..............Erika

Stjärnfall

Finns många olika sorters stjärnfall, en del gör säkert ont både själsligen och i kroppen men det fall jag tänker på är det på vårt ofantliga himlavalv. 2 kvällar i rad så har vi stått ute i mörkret och tittat på alla dessa stjärnor och planeter som omger oss i natten att stå och med blotta ögat se vintergatan är mäktigt. Tanken på det liv som säkerligen existerar både här och där i rymden kittlar en aning.
Så får jag ibland möjligheten att beskåda ett stjärnfall och det är alltid samma spännande känsla i magen. Undrar om det beror på att mamma alltid sa att om man ser ett stjärnfall så får man önska sig vad man vill. En hisnande tanke, tänk om det slår in, vad jag vill. Har med åldern börjat önska mer realistiska (tråkiga) saker men det känns ändå bra.  När månen är ny skall man niga 3 gånger och så får man önska sig något, jag kan inte låta bi att niga när månen är ny, det sitter i ryggmärgen men det känns bra det också.
Drömde förresten om mamma häromnatten. Det är andra gången sedan hon dog (10 år sedan) som jag drömmer om henne och det är lite tråkigt. Drömde att jag pratade med henne på telefon och frågade hur hon mådde, sådär svarade hon så jag sa att jag kommer över. Sen pep någon sorts larmsignal i sovrummet så jag vaknade och fick aldrig drömma klart.
Tråkigt.
Drömmar är bra men dom blir färre med åren för mig eller så är dom lika många bara det att jag inte kommer ihåg dom, vad vet jag. Vet bara att jag "pratar" med mamma varje vecka, ja så där inne i huvudet ni vet diskuterar och berättar lite om vad som händer och sker. Knäppt kanske men det känns helt OK för mig.
Tjillevipp...........Erika

Samba för hela slanten.

Efter sockertoppen så bar det av mot en efterlängtad middag, efter att ha ätit väldigt lite på nästan 2 dagar så hamnade vi på en restaurang som vi fått rekommenderat från en arbetskollega till Roger.
Nova Capela, såg ut som ett upppiffat badrum typsikt 50 tal och männen som serverade var inte purunga. Det är märkligt nog få kvinnor som jobbar som servitriser här undrar vad det beror på. Kan ju inte vara så att alla hänger sig åt prostitution som ju faktiskt är lagligt här det syntes i gathörnen! Nåväl åter till restaurangen, tråkig meny men vi behövde ju mat så det blev en köttbit med palmhjärtan och pommes frites till. Fantastiskt kött och palmhjärtan var gott men köttbiten var gigantisk och min mage fortfarande lite känslig så det var omöjligt att äta upp kyparen var lite bekymrad och trodde nog att vi inte tyckte om maten.
Nåväl, vidare härifrån till ett sambaställe, Carioca Da Gema där Rhichahso Pavarotti do Samba spelade.
Det gick inte att stå still en enda sekund. Alla därinne dansade och alla åldrar fanns representerade så himla häftigt.
2 caipirinha senare så bar det av hemåt då hade bandet spelat 2 omgångar och benen och kroppen hade fått en riktigt genomkörare. I morgon så bär det av hemåt med blandade känslor. Jag längtar efter Emelie och Felix och hundarna men skulle absolut kunna tänka mig att åka hit igen.
Tjillevipp..................Erika

Dag 5 Cristo redentor och sockertoppen.

Vilkan fantastisk dag, solen strålar från en absolut klarblå himmel, enda molnet är att jag inte är helt OK i magen, ingen mat igår och väldigt lite frukost.
Men laddade till tänderna så bär det av mot kristusstatyn, den står på Corcovador är 38 meter hög och väger 700 ton. Imponerande.
Inte ens kristus varar för evigt utan behöver renovering och stöd ibland. Statyn var klädd i byggnadsställningar så det var en annorlunda bild men faktiskt ganska så tilltalande.
Jag blir så förundrad över hur dom klarade att bygga denna fantastiska staty och vad kostnaderna både i liv och pengar var på den tiden. Som på alla andra ställen så är det så rent och välorganiserat jag är imponerad av hur Rio är både vad gäller renlighet, organisation och människorna. Copacabana ligger bredvid en väg som har 3 filer i vardera riktning på Söndagarna så stänger man av ena sidan så att människorna skall få mer utrymme att springa, flanera, sälja saker ja vad man nu vill göra.
Vardagsmornar mellan 07:00 och 10:00 är båda sidorna riktade åt samma håll, ut mot stan så att man minimerar risken för köer, smart.
Nåväl efter Crostos så blev det bad i havet, vågorna är 4-5 meter höga och det är svårt att hålla sig stående.
Efter detta så blev det dusch och vidare till sockertoppen hade lite bråttom för vi ville se staden i solnedgång från sockertoppen och vi hann precis.
Vi tog en kall öl och såg mörkret sänka sig över Rio, fantastisk utsikt och en behaglig temperatur. Skönt att det inte är karneval för det är inte så trångt och väldigt få svenskar vilket jag tycker om.
Tjillevipp.............Erika

Dag 4 i magsjukans tecken.

Den lokala syltan bjöd förutom på god mat även på någon liten elak bacillusk. Dagen blev en dag som till stor del tillbringades på toa!!!
Jag låg platt vid polen och Roger på rummet, när kvällen kom så hade vi hämtat oss någotsånär, med hjälp av immodium och helt utan mat bara cola, så vi for iväg på fotboll.
Maracana arenan tar knappt 200 000 åskådare, en gigantisk arena. Vi såg ett derby mellan Fluminense och Botafogo så det var kanske 20 000 åskådare.
Botafogo gjorde första målet men förlorade tyvärr, kul upplevelse.
Tjillevipp..........Erika

Forts dag 3

Inte blev kvällen som vi tänkt oss, den bjöd på rejäl "rotblöta". Efter den soliga dagen så öppnade sig himlen och det häftigaste regn jag någonsin varit med om gjorde det omöjligt för oss att gå ut på större utsvävningar. Vägarna svämmade över och blixtskådespeleri höll på i nästan 1 timme.
Vi hamnade på en lokal "sylta" bredvid hotellet där vi intog middag i form av små lokala rätter. Mumsigt och det konstiga är att det går utmärkt att dricka chaiphirina som måltidsdryck, fler än 2 klarar man dock inte av. Bossa novan regnade inne och det blev en relativt tidig kväll.
Tjillevipp................Erika

Dag 3 Rio de Janeiro

Vi hade sådan tur igår så vi kom med ett flyg som gick 2 timmar tidigare än planerat så vi kom fram till Rio redan kl 18:30.
Hotellet Arena Copacabana som jag hittade på nätet är bra vi har fönstervägg ut mot Copacabana. Vi var ute och tog en drink och åt middag innan vi stapplade till sängs ganska så trötta. I dag så har solen lyst och vi har avverkat flera timmar på Copacabana, vilken strand. Dom säljer precis allt här, bikinis, skärp, tröjor, solglasögon, nötter, dricka, kokt majs ja listan på vad strandförsäljarna bär med sig kan göras väldigt lång. Vad som är slående är hur vänliga alla är och hur hjälpsamma dom är mot varandra. Allt är också väldigt rent. Stranden är ett myller och atmosfären härlig överallt spelas fotboll eller beachvolley, det surfas i de gigantiska vågorna och havet är ganska så kallt.
Nu blir det siesta en stund sedan så skall vi ut och äta god mat och gå p Bossa nova klubb.
Tjillevipp.................Erika

Dag 2, Sao Paolo.

11 timmars flygresa i kroppen gör att jag är aningen trött. God mat, gott vin och sovläge gör att resan absolut är OK. Hämtad av chaufför på flygplatsen, Marco. Han visste att berätta att det bor ca 20 miljoner människor i stan, ca 6 miljoner biler och ett oändligt antal mopeder motorcyklar eller liknande. Trafiken var absolut hysterisk.  Marco berättade också att minst 5 personer som kör moped eller liknande dör varje dag i stan i trafikolyckor, jag förstår det för dom kör med livet som insats. Alltid lika fascinerande att komma till varma länder och se hur dom klär sig som om det vore vinter, täckjackor fleece tröjor och tjocka stövlar.
Jag har promenerat 2 timmar och tittat i affärer, modet är otroligt färgglatt och inte riktigt samma som hemma. Byggnaderna är en salig blandning av gammalt och nytt, gatorna är rena och det är poliser överallt.

Nu är det dags för lite vila i sängen sedan kommer Roger och det vankas god middag.
Tjillevipp..............ERika

Dag 1

Uppe med tuppen och såg till att packa, vattna blommar, tvätta en maskin, fylla diskmaskinen och starta den och dammsuga. Klar med detta kl 09:30 och då bar det ut till kontoret. Jobbade som en iller till 11:40 in i huset ut och skotta, sopa bilen åka med sopor till återvinningen, hänga tvätt, stänga av diskmaskin, packa det sista hämta handbagageväskan hälla ut sista mjölken, slänga kaffesumpen surpla i mig det sista av youghurten fara runt som en obeslutsam äldre dam, äldre är jag men obeslutsam brukar jag inte vara! Bytte topp till mina leggings 2 ggr, suck.
In i taxin och ut till Arlanda.Kikade runt i affärerna innan jag begav mig mot gate F62. PÅ väg upp för en rulltrappa precis när jag skulle gå av så fastnade en del av handbagageväskan i rulltrappan. PANIK utbröt, 5 minuter kvar till gate stänger och jag kom inte loss. Såg nog ut som en hysterisk tant där jag stod och drog och slet, svetten lackade men så småningom kom jag loss. För det mesta så bryr jag mig inte så mycket men just idag så ville jag verkligen inte missa planet.
Händelselös flygtur till London men vad som var lite speciellt var att när jag skulle igenom security igen så kunde jag inte öppna min väska för blixtlåset hade gått sönder, i väskan låg min dator och min lilla piffiga plastpåse med nagellack, ansiktskrämer och handkrämer. I vanliga fall så brukar dm vara så stränga och strikt amen nu fick den åka igenom utan vidare, skumt ser jag så otroligt trovärdig ut eller var det kön bakom som stressade???
Sitter nu och väntar på nästa plan som går 21:05 s jag har några timmar att slå ihjäl. Det är så tråkigt att åka ensam, det går bara ett spendera ett visst antal timmar i affärer.
Som tur är så är ju flygplatser en oas när det kommer till att studera människor och det tycker jag är kul.
Återkommer så snart jag kommit fram till Sao Paolo.
Tjillevipp.........Erika

Med blixtens hastighet

så har väldigt många dagar passerat sedan mitt senaste inlägg. Jag är på väg till Sao Paolo där jag skall vara i 2 dagar och sedan så bär det av vidare till Rio. Spännande att få sen den delan av världen. Roger är där och jobbar så det är ett utmärkt tillfälle att resa dit. Jag skall passa på att jobba lite också, ny miljö kan kanske befrämja utvecklandet av min andra del av Evenio den delen som jobbar med mjuka värden.
Jag skall försöka utveckla coach delen och sorgbearbetningen. Det är verkligen dags att försöka få in kunder i coachsamtal och att sätta upp sorgbearbetningskurs igen.
Tjillevipp,  Erika

RSS 2.0