Hemma igen

Vilken resa det var, resa i själen menar jag då. Tänk så mycket glädje det är att dela glädje, det är sant som dom säger att delad glädje är dubbel glädje.



Hotellet var kanon. frukost varje morgon som vi intog med glädje (jag i pyjamas), det var starten på varje dags glädje injektion.  Att bli gammal är helt OK, jag har inga som helst önskningar att återuppleva min ungdom och allt som vi upplevde i Las Palmas det har ju hjälpt till att forma mig som jag är idag och jag är ganska nöjd och har en frid imig.
Vi satt utanför sjukhuset i över en timme, en arbetsplats som vi upplevt så mycket bra och mindre bra på men som vi växte av att jobba där.
Att få sitta ,med min bästa väninna, filosoferande tysta ibland och ibland påminna varandra om saker som hänt och minnen som dök upp var alldeles fantastiskt.  Minnet spelar en ibland spratt och då är det gott att ha en spegel som hjälper en.

Det är lätt att bli ödmjuk i rätt sällskap, vi gjorde viktiga saker för många människor men baske mig så gjorde vi också oändligt många roliga saker bara för oss själva. Ett partande som var utan like på många sätt och vis. Vi var nog ganska så unika svenskor i Las Palmas på den tiden och vi provade att återupppleva en utekväll nu, i stort sett bara vi ute men vi hade kul och dansade fötterna trötta. Vid 05:23 tiden flanerade vi genom staden barfota och aningen trötta.



Trötta flickor på morgonen njöt ändå av en dag på stranden. Vilken ynnest att få resa med Susanne 


Tjillevipp...........Erika
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0